Robert Limmergård – Sveriges säkerhet

”Biomekanik kan visa hur vår koncentrationsförmåga är vid varje enskilt tillfälle”

Posted on februari 17, 2022februari 17, 2022 by Robert Limmergård

En prognos som tio år i förväg berättar att du måste förändra ditt sätt att sitta, gå eller lyfta för att undvika en viss sjukdom. Eller att din bil automatiskt stannar och tillkallar hjälp om du är okoncentrerad. Biomekaniken utvecklas just nu i ”rasande fart”, enligt expertis. Och Försvarsmakten är intresserad.

Biomekanik beskrivs ibland som ämnet som förklarar varför vissa insekter kan gå på vatten eller vilken rörelse som är den mest effektiva inom en speciell idrott. Men Elena Gutierrez Farewik, professor i biomekanik vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och ledare för KTH MoveAbility Lab föredrar Hay’s definition från 1973: ”Biomechanics is the science that examines forces acting upon and within a biological structure and effects produced by such forces”. Kort och gott handlar det om det vetenskapsfält som studerar interaktionen mellan de krafter som verkar på och inom kroppens strukturer och vävnader, och effekterna av dessa krafter. Och klart är att forskningsområdet nu är hett.

-Det går med rasande fart, säger Elena Gutierrez Farewik.

Men vad är det då som sker? Och var tillämpas tekniken? Gutierrez Farewiks forskningsgrupp arbetar med robotiska exoskelett, det vill säga aktiva exoskelett som med hjälp av motorer och reglerteknik känner av en människas rörelseförmåga och intentioner och förstärker dessa. Det har länge pratats om teknikens genomslag, samtidigt som den har setts lite som science fiction. Bland annat har problem med exoskelettens tyngd, otymplighet och begränsade batteriXXX-och drifttid gjort att användningsområdena setts som begränsade, både civilt och militärt. Men nu ser Gutierrez Farewik att genombrott kan vara på gång.
-Just nu har forskare och ingenjörer inom biomekanik precis kommit över en gräns där man kan göra sådana här exoskelett som gör det lättare att ta sig fram. De äldre modellerna väger så pass mycket att de inte förenklade, säger Gutierrez Farewik.

Forskningen kan flytta till affären och stridsfältet
Tidigare har en stor del av forskningen ägt rum i laboratoriemiljö – på KTH används exempelvis motion capture – ett system av kameror och markörer som klistras på kroppsdelar eller andra objekt – och utifrån det skapas en tredimensionell inspelning för att studera hur människor rör sig. Till det finns sensorer som mäter kraft och muskelspänning och med hjälp av ansiktsmask mäts syreförbrukning. Även ultraljud används för att studera muskler och andra vävnader.

Men framöver bedöms fältmätningar bli allt mer aktuella inom biomekaniken. Det handlar då om att studera hur en person rör sig i en relevant miljö. Bland annat omfattar det hur en yrkesaktiv person – exempelvis någon inom vården, en byggnads- eller butiksanställd, eller en soldat – påverkas av olika belastningar.
-De finns nu tröghetssensorer som mäter rörelse. Man kan ha dem i en dräkt och de mäter hur man rör sig. Vi börjar också bli bättre på att använda vanliga kameror för att mäta hur personer går, säger Gutierrez Farewik.
Och enligt Gutierrez Farewik kommer biomekaniken framöver att bli alltmer påtaglig för människor i vardagen. Dels kan det handla om förbättringar för människor som har motoriska svårigheter och likaså inom friskvård, träning och motion.
-Förhoppningsvis blir det bättre behandlingar och hjälpmedel. Jag hoppas också att tekniken kan göras billig nog att spridas till länder som kanske inte har ekonomi eller kunskap om tekniken, säger Gutierrez Farewik.

Vilka hot finns då med tekniken?
Ja, enligt Gutierrez Farewik handlar ett hot om så kallad big data, det vill säga insamling av stora datamängder av biosignaler som muskelaktivitet och andra fysiska mätvärden från människor. Det ställer stora krav på etiska överväganden eftersom det kan påverka den personliga integriteten.
I det sammanhanget säger Gutierrez Farewik också att forskningen inom biomekanik idag går i två riktningar. Den ena mot allt bättre individanpassad vård och behandling.
-Vi blir bättre och bättre på att ge mer specifika råd till individer, säger Gutierrez Farewik.
Den andra riktningen handlar om framstegen inom ovan nämnda fältforskning med bärbara sensorer där mycket data kan samlas in från stora populationer.
-Det är väldigt populärt med artificiell intelligens och maskininlärning inom biomekanik idag. Och med stora mängder data kan vi helt enkelt göra större studier med mycket variation och fortfarande göra noggranna prediktioner, säger Gutierrez Farewik.

På lite längre sikt hoppas Gutierrez Farewik att biomekaniken ska kunna vara lite av en ”kristallkula” och kunna bidra med framtidsprognoser över hur enskilda människor använder sin kropp och hur den påverkas av exempelvis tunga lyft.
-Det är så jag tänker, det är lite av en kristallboll. Alltså att man kan få en prognos: fortsätter du så här så kommer du att få en axelskada, så gör på ett annat sätt redan nu, säger Elena Gutierrez Farewik.

Började med säkerhetsbältet
Ett exempel från industrin där biomekanik används är på Volvo Cars Safety Centre. Fokuset på biomekanik är för att på bästa sätt förstå vad som krävs för att bättre skydda människan i en krock. Analysen börjar med Volvos haverikommission, som funnits sedan 1970, och där arbetas med att samla in data från kollisioner och olyckor. Och syftet är enkelt: att göra bilarna säkrare.
-Väldigt kort så började det med att man ville förstå den verkliga effekten av säkerhetsbältet. Till syvende och sist handlar det om att skydda människan. Vi behöver förstå hur bilen fungerar så att vi kan förbättra bilen i nästa generation, säger Malin Ekholm, civilingenjör och chef för Volvo Cars Safety Centre.

Och här kommer vi då in på frågan om hur Volvo jobbar med biomekanik idag. I korthet innebär processen att data hämtas in från olycksplatsen för att ge så många svar som möjligt på vad som orsakade olyckan och vilka skador bil och personer åsamkades. Sedan bearbetas detta ytterligare.
-Vi har ett krocklabb där vi med en väldig precision kan köra två bilar mot varandra och då kan vi sätta in våra krockdockor i bilarna och mäta signalerna och jämföra det med de skadekriterier vi har i vår databas för den typen av olyckor, säger Ekholm.
Ekholm beskriver också att om olyckan inte handlar om en kollision bil till bil, så är Volvos anläggning byggd så att det finns möjlighet att flytta ut bilen ur krocklabbet och där finns en bergvägg, grusvägar, en sjö och diken där fingerade olyckor kan studeras.
-Därifrån kan vi rekonstruera det som händer på fältet, plocka in det till de krockdockor och verktyg vi har i det fysiska labbet för att sedan plocka in det i de virtuella beräkningarna där vi också har en så människolik representation som möjligt, säger Ekholm.

Och i den virtuella världen kan sedan bland annat hastighet, storleken på personer som färdas i bilen och kollisionsvinkel varieras.
-Så det blir en lång kedja som börjar med vad som händer på fältet, översätta det till våra mätverktyg i krocklabbet och sedan jobba tillsammans med mekaniker och konstruktörer för att förstå hur och vilka steg vi ska ta i nästa tekniska plattform för att ta oss vidare, säger Ekholm.

Bilförarens koncentration ska följas
Så framöver då, vad är det som kommer inom bilsäkerhet och biomekanik? Enligt Malin Ekholm handlar det om vidga synen än mer på vad som hjälper bilförare. I sammanhanget beskriver Ekholm människan som en otroligt bra bilförare – ”ögonen, hjärnan och motoriken är kompetenta verktyg när man är på sin bästa plats i livet”. Men global data – bolaget använder information från USA, EU och Kina, samt sin egen databas – visar, enligt Ekholm, en tydlig problemställning för bilförare. Och det handlar om hur vi mår och hur vår koncentrationsförmåga är vid varje enskilt tillfälle.
-Det har tidigare talats mycket om hur alkohol och mobiltelefoner påverkar körning, men det kan också vara att du glömt din bröllopsdag, fått ett dåligt besked hos läkaren eller har barn som ska hämtas på dagis och du är sen. Det finns så otroligt många saker som påverkar oss som människor, säger Ekholm.

Det låter nästan som om ni talar om att försöka utröna hur föraren mår psykiskt, om den har grubblerier eller liknande under körning?
-Vi har kommunicerat att det vi kommer att jobba med är en sensor i bilen som kommer att ingå i vår nästa bilplattform som lanseras om ett par år. Sensorn är en kamera men den finns inte där för att filma men med hjälp av ögonrörelser, huvudrörelser och andra triggindikatorer kan rörelser omsättas i en tolkning i huruvida du är koncentrerad på att framföra fordonet eller inte. Och då kan man ju öka förarstödssystemen och i slutänden kan det bli så att bilen stannar automatiskt och tillkallar hjälp automatiskt. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte riktigt ännu men det är det vi jobbar med i vår forskning och utveckling, säger Ekholm.

Försvarsmakten: ”Alla hjälpmedel som bidrar är värdefulla”
Vad säger då Försvarsmakten? Ja, när det gäller exoskelett är det ett område som myndigheten följer. Och det är kopplat till frågan om hur mycket en soldat ska kunna bära – både utifrån soldatens egen fysik och med eventuella hjälpmedel.
-Även om saker blir lättare bär vi fortfarande väldigt mycket, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Men lösningen behöver nödvändigtvis inte vara ett exoskelett.
-Det kanske ska rulla någon liten autonom markfarkost bredvid gruppen som bär packningen, säger Stridh.
Ovan nämns också att fältmätningar bedöms bli allt mer aktuella inom biomekaniken. Är det något för Försvarsmakten?
-Vi har intresse av att se till att våra soldater under utbildningen, eller annan tjänstgöring, inte blir skadade. Alla hjälpmedel som bidrar till att de bygger upp sin förmåga och vidmakthåller den är värdefulla, säger Stridh.

Hur är det då med frågan om att använda sensorer för att fånga upp en människas status i olika situationer? Enligt Försvarsmaktens forskningschef finns det forskningsprojekt kopplat till myndigheten med virtuella miljöer där syftet är att användare med hjälp av exempelvis ögonrörelser ska kunna få olika information presenterat för sig.
-Det är viktigt givet den med väldigt hög hastighet ökande informationsmängden. Informationen behöver presenteras och då måste det finnas något som känner av vad soldaten, eller specialistofficeren eller vem det nu kan vara, för tillfället är intresserad av. Och vi har ju hjälmsikten i flygvapnet som presenterar det som man tittar på, säger Rickard Stridh.

Människors kroppsrörelser in i globala positionssystem

Posted on februari 10, 2022februari 10, 2022 by Robert Limmergård

Motion capture-tekniken har varit omtalad inom film- och nöjesbranschen. Men den är också på väg att flytta utomhus och kopplas till globala positionssystem och användning vid forskning och i militära sammanhang.
Abba gör comeback med hjälp av tekniken. På samma sätt fick filmen Avatar stor uppmärksamhet när metoden användes där för över tio år sedan. Men utvecklingen inom motion capture, eller mo-cap som det ibland kallas, har inte stått still. I korthet handlar grundtekniken om ett system av kameror och markörer – markörerna klistras på kroppsdelar eller andra objekt som kan följas av kamerorna – och utifrån det skapas en tredimensionell inspelning.

Och tekniken har fått uppmärksamhet i just nöjes-, film- och dataspelsbranschen. Men den används också inom produktutveckling och forskning. I det senare fallet bland annat i den tvärdisciplinära verksamheten vid Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet. Föreståndare för anläggningen är Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik, och hon ger ett exempel på användning.

– När arkeologer hittar något som liknar ett svärd vid sidan av mänskliga kvarlevor kan de vara intresserade av att veta hur stor någon behövde vara för att orka svinga svärdet och åsamka en viss skada. Genom att bygga en kopia av svärdet och låta en person svinga det och mo-capa rörelsen så går det analysera hur axelbred användaren kan tänkas ha varit, säger Gullberg.

Men det är inte bara arkeologer som har nytta av tekniken. Även vid språk- och beteendeforskning används den.
– Jag vill gärna sätta markörer på folk när de talar och gestikulerar så att jag kan få en precis bild över hur rörelsemönster ser ut i förhållande till tal, säger Gullberg.

Italienare vs svenskar – vem gestikulerar mest
– Det finns föreställningar om hur svenskar rör sig och gestikulerar jämfört med italienare till exempel. Men om man gör en mo-cap-inspelning av en italienare och en svensk så ges väldigt precisa uppgifter kring hur mycket de rör sig, hur stora gesterna är och hur snabba gesterna är. Vi får en mycket mer detaljerad bild av något där folk bara tycker en massa saker, och det vill vi gärna kvantifiera och räkna på. Då får vi lite mer konkreta uppgifter, säger Gullberg, som tillägger att resultatet av den forskningen är att ju mer upphetsad en person är, desto mer gestikulerar personen. Och det gäller svenskar precis lika mycket som italienare.

– Om man talar med väldigt stark röst så är ofta gesterna också mycket intensivare och det gäller också både svenskar och italienare, säger Gullberg.

Var ligger då framkanten när det gäller motion capture-teknik idag? Ja, enligt professor Gullberg handlar mycket just nu om att få till inspelningar där detaljer syns väl. Till exempel fungerar tekniken bra för att studera hur en hand rör sig i relation till övriga kroppen. Men det är svårare att studera detaljer, som hur ett finger rör sig i förhållande till ett annat. Ännu svårare är det att studera ansiktsuttryck.
– Så att komma åt detaljerna i rörelsemönster, det är väl egentligen det som är den riktigt stora utmaningen för närvarande, säger Gullberg.

Ett sätt att försöka lösa de här svårigheterna går ut på att kombinera motion capture med högupplöst video. Till det kommer också användandet av artificiell intelligens och maskininlärning.
– Det är framkanten, en kombinationen av motion capture och artificiell intelligens när det gäller just ansiktsigenkänning, säger Marianne Gullberg.

En annan aspekt som nu kommer handlar om intresset för att kunna fastställa var ovan nämnda markörer finns i förhållande till en geografisk punkt. Tidigare har fokus främst varit på var markörerna finns i förhållande till varandra. Kopplat till den här utvecklingen bedöms också mo-cap-systemen utvecklas mot att bli mer mobila och på sikt också fungera allt bättre i utomhusmiljö.

Från OS-medaljer till militära drönare
Hur motion capture kan användas inom försvar och säkerhet är något som har diskuterats under ett antal år. Och som exempel finns uppgifter om att brittiska armén sätter tekniken i samband med utbildning och tredimensionell visualisering. Och det är ett användningsområde som också professor Gullberg bedömer som troligt.
– Det som ligger nära till hands att tänka sig är en kombination av motion capture och virtuell verklighet för att skapa övningssituationer. Man kan tänka sig en inspelning där någon rör sig på ett aggressivt sätt, och sedan rör sig samma individ på ett mer undfallande sätt, och sedan stoppas det in i en miljö och där kan säkerhetspersonal öva på hur detta ska bemötas, säger Marianne Gullberg.

Ett bolag i Sverige som arbetar med teknik för motion capture är Qualisys som utvecklar egna digitala kameror och egen programvara för att göra 3d-rekonstruktioner.
– Vi kan mäta under väldigt svåra förhållanden, under vatten, utomhus och vi kan göra mätningar där det finns kraftiga magnetfält, säger Fredrik Müller, chief strategy officer på Qualisys.

Enligt Müller finns det flera olika utvecklingsspår inom motion capture för närvarande. Något som flera aktörer tittar på är om det går att använda motion capture utan de markörer som idag sätts på de objekt som ska mätas. I det fallet studeras om det går att göra rekonstruktioner utifrån råvideodata. Och här nämner Müller att det finns intresse att mäta hur elitidrottare rör sig under pågående tävlingar, som under ett VM eller ett OS.
– Det går ju inte att sätta mätpunkter på människor när de tävlar. Men ur ett forskningsperspektiv får man inte alltid samma rörelsemönster under kontrollerade labbförhållanden som i en tävlingssituation, säger Müller, som en förklaring varför möjligheten nu efterfrågas.

En annan fråga som länge varit närvarande när det gäller utvecklingen av motion capture-system är dess kapacitet utomhus.
– Det är inte lätt att mäta utomhus men vi har tekniska lösningar för att göra det bättre och idag har vi lösningar som används utomhus. Vi har haft några case när det gäller drönarutveckling som är kopplade till militära tillämpningar där det finns önskemål att kunna mäta på drönarna när de flyger utomhus i en ganska stor mätvolym, säger Müller.

Och här tar han också upp att det finns ett ökat intresse för att se var markörerna finns i ett geografiskt perspektiv.
– Ja, det tror jag har att göra med de militära tillämpningarna, säger Müller.
– När det gäller träning och simuleringar för säkerhetstillämpningar – det har vi gjort ganska långt tillbaka i tiden i vr-miljö (virtual reality) – men då har det varit i en ganska begränsad mätvolym, i labbmiljö. Nu skulle det kunna kopplas det till en global gps-koordinat och man gör mo-cap inom en relativt stor yta, låt säga 100 gånger 60 meter, och människor kanske rör sig i det området och då kanske man vill koppla det till var det är på ett övergripande plan, säger Müller.

Men Müller ser fler tänkbara militära användningsområden.
– Jag tror kanske framför allt på att utveckla och validera kontrollalgoritmen hos drönare och för att testa styr- och regleralgoritmerna under kontrollerade förhållanden vid utveckling av undervattensfarkoster, säger Müller.

På sikt tror Müller också att mätningar liknande de som görs på elitidrottare kommer att kunna ske på militär personal. Det skulle kunna vara hur en soldats uthållighet och rörelse är kopplat till extern utrustning som ryggsäck och liknande.
Och så även inom träning och simulering.
– Det har pratats under många år om att använda spelmotorer och göra varianter av spelmotorer som kan användas för olika scenarier kring hur soldater agerar. Skillnaden nu jämfört med för tio år sedan är att saker kan göras mer realistiskt och med bättre grafik. Det är inte nytt men förfinat och förbättrat och det görs av många på den militära sidan idag, säger Fredrik Müller.

Användning i metaverse
Generellt tror professor Marianne Gullberg att motion capture kommer att användas mycket inom undervisning. Samtidigt är hon tydlig med att det just nu är svårt att bedöma utvecklingen inom området.
Inte minst är det kopplat till den så kallade metaverse-trenden som är något som allt fler teknikbolag talar om och vill förhålla sig till. I korthet brukar metaverse beskrivas som en slags internetvärld i tre dimensioner där människor ska kunna tillbringa tid, arbeta och förströ sig. Tanken har funnits länge men har fått förnyat bränsle på sista tiden, inte minst efter att Facebook hösten 2021 meddelat sitt namnbyte på ägarbolaget till Meta.
– Det handlar om att röra sig i någon form av virtuellt universum och interagera med den virtuella miljön. Det är oklart exakt hur de tänker men jag är övertygad om att vi kommer att se någon form av sådana här mo-cap-system som är bärbara och jag tror att det är sociala medie-företag och underhållnings-, spel- och filmbranschen som driver utvecklingen framåt, säger Marianne Gullberg.

Försvarsmakten: Stora behov i underrättelseanalys
Från Försvarsmakten är bedömningen att motion capture-tekniken kan vara intressant. Det ena gäller det som nämns ovan kopplat till träning och övning i olika virtuella miljöer. Vid sidan av det ser myndigheten också ett möjligt intresse på teknikområdet i de fall den skulle kunna användas utan markörer. Ett skäl till det är att Försvarsmakten bedömer att det framöver kommer att finnas betydligt fler sensorer som myndigheten har tillgång till.
– En viktig del blir då att översätta den enorma mängden inkommande data till information. Och då kan det här vara ett verktyg. Det kanske är en kamera som spanar efter drönare som ska känna igen olika mönster, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Och när det gäller bildanalys överhuvudtaget ser Stridh att behoven är, och kommer att bli stora för försvars- och säkerhetsmyndigheter framöver.
– Inte minst inom underrättelseanalysen, där det handlar om att kunna känna igen olika mönster. Det behöver inte vara en människa, det kan vara ett fordon eller något annat som finns i en bild, säger Rickard Stridh.

Avancerade drönare ökar hotbilden från antagonister

Posted on februari 3, 2022februari 3, 2022 by Robert Limmergård

Det första överljudsbatteriflygplanet och lantbrukare som behöver anlita kvalificerade bildanalytiker. Drönarutvecklingen leder till ökad användning i näringslivet. Men också ett ökat hot från antagonister som lättare kan utmana etablerade samhällen.

– Det behövs ett stort regelverk för drönare på den civila sidan. Men desto mer sårbar blir man från de som arbetar utanför regelverket, säger Tomas Melin, teknologie doktor och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Det handlar om den nu snabba utvecklingen inom drönarområdet. En följd av det som Melin nämner är att ”etablerade” aktörer, en stat eller ett samhälle som försöker efterleva regler och internationella överenskommelser, kan komma att få allt svårare att försvara sig från angrepp från mindre aktörer.

– Det blir mycket lättare att driva en asymmetrisk krigföring. För helt plötsligt har man tillgång till en väldigt avancerad teknik, som om man ska följa säkerhetsreglerna, blir dyr och lite besvärlig att hantera. Men den som struntar i regler kan göra väldigt mycket nu, säger Melin, beträffande de allt bättre drönarna.

Melin vill inte gå in på alla detaljer kring hur dessa kan utnyttjas av antagonister. Men han nämner att IS i Syrien har använt quadkoptrar, drönare med fyra rotorer, för att bära sprängämnen som släpps.

Och den kommande användningen handlar mycket om hur tekniken utvecklas. Enligt Melin finns det ett antal ”framkanter” när det gäller teknik för drönare. En del handlar om att batterierna blir bättre vilket ger drönarna ökad prestanda när det gäller bland annat flygtid.

På motorsidan är de elmotorer som används redan nu ganska bra och håller en verkningsgrad, det vill säga förhållandet mellan nyttiggjord energi och den energi som tillförs motorn, på runt 98 procent. Däremot kommer tekniken att utvecklas mer när det gäller så kallad effektdensitet, enligt Melin. Det handlar då om att motorerna kommer att kunna ge fler kilowatt, alltså större effekt, per kilo.
Kort och gott: motorerna blir starkare men väger mindre.

– Framför allt blir det snabbare och mindre saker. Det är inte orimligt att vi kanske snart ser det första överljudsbatteriflygplanet. Men det kommer att vara litet i så fall, säger Melin.

Hur skulle en sådan farkost kunna användas?

– Det är bara fantasin som sätter gränser. Men det är ju vid alla typer av lite längre leveranser som ska ske lite snabbare, säger Melin.
Försvars- och säkerhetsmässigt ser Melin uppenbara tillämpningar inom en rad områden för just detta. Både vad beträffar eget försvar, och på antagonistsidan. Som exempel nämner Melin användning som små kryssningsrobotar, det vill säga en styrd robot med en stridsdel. Men även användning som sensorbärare.

– Någon kanske säger ”vi behöver ha en videokamera över Gotska Sandön. Nu.” Och ja, då kan man faktiskt få det, säger Melin.

”Kapprustning” i kurragömma
– Elektrooptiska sidan, det som är vanliga bild- eller videokameror, blir bättre. Det drivs mycket av mobiltelefonutvecklingen där de stora drakarna konkurrerar om att göra bättre kameror vilket gagnar drönarbranschen, säger Melin.
Melin beskriver statusen idag som att de flesta så kallade multikoptrar har en kameragimbal – alltså en specifik enhet där kameran är monterad. Där bedöms nästa steg vara att gimbalen försvinner och istället monteras flera kameror ”fritt” på drönaren vilket skulle ge lägre vikt och enklare tillverkning.

Vidare säger Melin att ir-sensorer, alltså detektorer som ofta används för att upptäcka gömda värmealstrare, blir allt bättre. Likaså multispektrala kameror – alltså elektrooptiska kameror som fotograferar och ger bilder som vi människor kan uppfatta. Men kamerorna har också känslighet för vissa våglängder som ligger både över och under vårt synliga spektrum. Det finns redan nu kameror för jordbruket som kan visa att en specifik markplätt saknar någon typ av substans, eller gödning, med följd att lantbrukaren kan tillföra det som behövs till just den ytan.

Multispektrala kameror kan också användas vid sökning efter personer i terräng.
– Där är en ir-kamera bra. Men med en multispektral kamera kan man se kläder, även om de är gröna så ser de helt annorlunda ut än växtlighet. Och när sökning sker efter väldigt specifika saker, polisen kanske letar efter mässing, alltså patronhylsor, ute i skogen, då kan de ha en kamera som bara tittar efter de våglängder som mässing reflekterar, säger Melin.

Och militärt leder det givetvis till användningsområden. Bland annat när det gäller att hitta den aktör som vill uppträda dolt.
– Kamouflage blir en mycket svårare uppgift och kamouflaget blir dyrare och dyrare. Det blir en kapprustning, säger Melin.

Melin nämner vidare att aktörer som tullmyndigheter skulle kunna ha användning av tekniken. Istället för att ha en tullstation då bilar rullar på ett fartyg skulle drönare kunna flyga längs en motorväg och filma med en multispektral kamera. Och kanske kunna upptäcka vilken last aktuella fordon har.

Och när kommer det här att finnas i praktiken?
– Det som jag nämner om bönderna finns som produkt idag. Och det om övervakning, ja det är i pipen, det kommer att komma, säger Melin.
Och enligt Melin leder det till en påverkan på samhället på ett övergripande sätt. En tydlig utveckling är att det kommer att bli mer information snabbare i alla processflöden.
– Då kommer utmaningen att vara att veta vad man ska göra med all den här informationen, säger Melin.

Och vad är svaret på det?
– Ja, till en början kommer det att behövas nya yrkesroller. En bondgård behöver använda en bildanalytiker som tittar på flygbilderna över skogen eller jordbruket. Det behöver kanske inte vara bonden själv men en sådan tjänst behöver finnas, säger Melin.

En annan utveckling utanför de enskilda luftfartygen kommer att vara den så kallade svärmteknologin. Det innebär att flera luftfarkoster samverkar mot ett gemensamt mål, alltså att något ska göras simultant från olika platser. Det kan handla om att lyssna efter buller eller för att undersöka vindprofiler, (vindstyrka på olika höjder), för att veta hur en vindkraftspark ska optimeras.

– Till slut kommer allt detta att landa i ett luftrumskoordinerinsgsproblem. För man vill ju inte att drönarna ska krocka med varandra, och framför allt inte med ett bemannat flygplan, säger Melin.

Och här är insikten att det inte kommer att kunna vara flygkontrollen vid Arlanda som ska hålla koll på tusentals drönare över Stockholm. Istället måste det vara en automatisk funktion som sköter det utifrån fastställda regler.
Exakt när det här händer är svårt att veta. För även vid sidan av teknikutvecklingen finns en ekonomisk verklighet att beakta.
– Det finns ju en konkurrens med markrobotar för du kan ju lika gärna ha en rullande robot som levererar pizza. Och en rullande robot har vissa fördelar, går den sönder kan den bara stanna. Allt ska också konkurrera med en vanlig marktaxi, säger Melin.

Kina bra på teknik – Ryssland tysta om vad de gör
Internationellt är många kinesiska företag bra på tekniken på kretsnivå. Men hittills bedöms den amerikanska försvarsmakten vara den som är bäst på att tillämpa tekniken.
– Det händer också mycket i Ryssland men de är betydligt tystare kring vad de faktiskt gör. Men vi vet att de gör saker, säger Melin.

Vad gör Ryssland?
– Det man kan förvänta sig, det handlar mycket om sensorsystem, de vill ha in mer och bättre information i beslutskedjan tidigare, säger Melin.

Melin säger också att EU försöker skapa ett regelverk kring drönare.
– Det är inte perfekt men nu kan aktörer börja ta ställning till en lagstiftning. Om man jämför med flyg i övrigt så måste det finnas ett underhållsprogram och du måste kunna köpa reservdelar på rätt sätt och säkerställa att det finns reservdelar. Det måste finnas testmetoder som är standardiserade för exempelvis batterier, säger Melin.

Och det saknas idag?
– Ja, det pågår mycket arbete att få till det men det saknas till stora delar, säger Melin.

När det gäller drönare inom säkerhets- och försvarsområdet är Melins bedömning att användningen kommer att öka väsentligt framöver. Han säger också att hittills har det som avses, när det talas om drönare, handlat om fjärrstyrda luftfartyg.
– Det är egentligen en människa som styr en robot en bit bort som gör något, en utsträckt arm eller en kikare som kan hållas väldigt högt, säger Melin.
– Men till slut slår man in i en etisk gräns när man börjar prata om en hög grad av autonomi. Med vapensystem med hög autonomi är risken att man har ihjäl någon man inte avser ha ihjäl. Och då blir det ett folkrättsbrott och ett etiskt problem. Det är något man måste fundera på om man släpper i väg kontrollen för långt, säger Tomas Melin.

Centralt teknikområde
– Det är ett oerhört viktigt område. Drönarna blir mindre och lättare, får längre flygtid, bättre batterier och bättre kameror. I och med allt detta så blir de också mer robusta och svårare att störa ut, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Att drönare fått ökad uppmärksamhet senaste tiden är klart. I januari 2022, i samband med det spända läget mellan Ryssland och en stor del av västvärlden, gjordes drönarobservationer ovanför svenska kärnkraftverk. Användning av drönare har också fått uppmärksamhet i krigen i Ukraina och Nagorno-Karabach. Och just i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien om Nagorno-Karabach som ägde rum hösten 2020 har det bland annat beskrivits i foreignpolicy.com om hur förhållandevis billiga drönare spelade en roll.
– Det är en utveckling som förändrar stridsmiljön, säger Stridh.

När det gäller att använda flera drönare i grupp, så kallad svärmteknologi är Försvarsmakten något avvaktande ur ett tidsperspektiv.
– Vi har projekt inom svärmteknologi och det är intressant. Är de flera så är de svåra att slå ut och de kan också bygga upp en bättre sensorbild. Tekniken kommer, den är tillgänglig och det handlar om att lära sig använda den. Men den får nog utvecklas lite till, säger Stridh.

Och just detta – att lära sig hur kommande teknik ska användas i praktiken – är något som Försvarsmaktens forskningschef Rickard Stridh tycker är viktigt att poängtera oavsett teknikområde.
– Generellt är det viktigt att det framkommer att teknikutvecklingen går ofantligt fort och vi strävar efter att ha koll på den utveckling som sker. Vi kan inte kunna allt. Men det viktiga är att veta vad vi vill göra med respektive teknik så att vi gör rätt saker, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Expert om global konflikt och Putin: ”Enbart militär bygger inte hållbar fred”

Posted on januari 26, 2022februari 1, 2022 by Robert Limmergård

Bredda säkerhetsbegreppet, ha koll på konspirationsteorier och minska risken för naturkatastrofer är frågor som nu måste belysas för att konfliktnivån ska gå ned globalt. Men för hållbar fred krävs också jämställdhet och att fler inkluderas i fredsavtal.

Det säger Johanna Gårdmark, chef för enheten för fredsinsatser vid Folke Bernadotteakademin, FBA – en myndighet under utrikesdepartementet som arbetar med fred, säkerhet och utveckling – och som har uppdrag i exempelvis Afghanistan och Ukraina. I det senare fallet har myndigheten också i nuläget personal sekonderad i landet för EU:s och OSSE:s insatser.

– I tider då spänningen ökar i vårt närområde, när Ryssland ifrågasätter den europeiska säkerhetsordningen, när militära förband flyttas och förstärks, är det särskilt viktigt att inte glömma bort det breda säkerhetsbegreppet. Det finns inga enkla lösningar. Att endast titta i den militära verktygslådan bygger inte långsiktig och hållbar fred. Det gäller i vårt närområde och det gäller i andra delar av världen, säger Johanna Gårdmark som innan arbetet på FBA också har en bakgrund på försvarsdepartementet och vid Sveriges delegation till Nato.

Johanna Gårdmark, Folke Bernadotteakademin

För att nå en hållbar fred krävs enligt Johanna Gårdmark satsningar på att bygga jämlika samhällen, möjliggöra ekonomisk utveckling, minska fattigdom, stärka institutioner samt arbete för minskad korruption. Ytterligare en viktig komponent är att möjligheter skapas för en demokratisk utveckling.

– Ju mer demokrati som finns, desto mindre risk för konflikt, säger Gårdmark.

– Flera experter pekar till exempel på att den demokratiska utvecklingen i Ryssland har gått åt fel håll, och att det är en av grunderna i Vladimir Putins aggressiva agerande på den utrikespolitiska arenan, säger Gårdmark.

Och samtidigt som det under januari 2022 är stort fokus på vad Ryssland gör, och avser göra, i och runt Ukraina, så blev världen sensommaren 2021 påmind om hur svårt det är att nå en hållbar fred efter en konflikt. Då avslutades den internationella insatsen i Afghanistan samtidigt som talibanerna återtog makten i landet. Och den händelseutvecklingen reser många frågor som söker svar, enligt Johanna Gårdmark.

– Vad är viktigast när man ska bygga fred i ett samhälle? Vilken roll har de fredsfrämjande insatserna spelat, både civila och militära? Vilka är lärdomarna av detta för oss som arbetar med frågorna? Hur ska vi utforma framtida stöd så att det blir effektivt?.

– Vi har varit där i 20 år med civila, militära och humanitära insatser, och vi har haft en ambition att bygga ett samhälle som skulle stå väl rustat, och sedan, på ganska kort tid, riskerar det som uppnåtts att raseras, eller väsentligt undergrävas. Men det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser, att säga att allt har varit misslyckat, det har det verkligen inte varit, säger Gårdmark.

”En individ behöver säkerhet på en rad områden”

Enligt Johanna Gårdmark finns ett begrepp som är viktigt att ha i åtanke då fred och säkerhet diskuteras. Mänsklig säkerhet. Begreppet rymmer flera delar – och handlar om att beskriva olika aspekter av vad som ger människor trygghet – och är till nytta för att identifiera underliggande orsaker till en konflikt.

– Delarna i begreppet mänsklig säkerhet hjälper till att lyfta perspektivet från statens säkerhet till individens säkerhet. Det påminner om att försvars- och säkerhetspolitik finns för att säkerställa individens säkerhet, säger Johanna Gårdmark.

Vad ingår då i mänsklig säkerhet?

Ja, kortfattat handlar begreppet om att en individ behöver säkerhet på en rad områden: ekonomi, mat, hälsa, miljö och personlig säkerhet utan risk för våld. Dessutom ingår säkerhet för grupper, att inte förföljas på grund av exempelvis religiös eller etnisk tillhörighet. Även politisk säkerhet är en del, där närvaron av mänskliga rättigheter och exempelvis rätten att uttrycka sig fritt är central.

– Mänsklig säkerhet är ett väldigt brett begrepp. Men jag tror att om man skulle prata om det oftare så skulle fler aspekter prioriteras när samhällen ska byggas upp efter en konflikt, säger Gårdmark.

Vad skulle prioriteras då?

– Det viktigaste är kanske just det, att inte prioritera enbart vissa delar, utan att arbeta med en stor bredd av frågor som gör att människor känner ökad säkerhet i sina liv och vågar planera för framtiden, säger Gårdmark.

Samtidigt poängterar hon att traditionella aktörer som exempelvis FN och EU inte kan göra mer än vad dess medlemsstater tillåter dem.

– Det kommer alltid att finnas medlemmar i FN:s säkerhetsråd som stoppar förslag. Men oavsett om det handlar om internationella organisationer som FN, eller enskilda länder, så är Johanna Gårdmarks bild att det nu krävs en förändring i agerandet i samband med fredsbyggande åtgärder.

– Vi måste bli mycket bättre på att lyssna och anpassa lösningar till lokala situationer. Inte bara dundra in och sätta igång stora processer som inte alls är lokalt förankrade. Vi säger ibland ”this is the way we do it in Sweden” och så vill vi exportera våra lösningar och tänker att det ska fungera överallt i världen men så enkelt är det inte, säger hon.

UNHCR i Idlib, Syrien. Foto: Ahmed Akacha (Pexels)

– Det är också väldigt viktigt att få med kvinnor och ungas behov i fredsbyggande, att deras perspektiv och erfarenheter tas tillvara. Alla behöver komma till tals om vad som behövs i ett samhälle för att ett fredsavtal ska bli hållbart över tid, säger Gårdmark.

Enligt Gårdmark, finns forskning som visar att fred och jämställdhet hänger ihop. Gårdmark hänvisar till studien ”Women’s Participation in Peace Processes and the Durability of Peace” av Jana Krause vid universitetet i Amsterdam.

Gårdmark tar också upp FN-agendan om Kvinnor, fred och säkerhet, där FBA är regeringens expertmyndighet. Den lyfter kvinnors rätt till lika deltagande i arbete som rör fred och säkerhet. De relaterade säkerhetsrådsresolutionerna betonar vikten av ett jämställdhetsperspektiv i fredsförhandlingar och slår fast att våld mot kvinnor och flickor i konflikt måste stoppas.

– Det handlar inte om att män drabbas mindre än kvinnor och unga av krig och konflikt. Men man drabbas på olika sätt och då finns det olika behov som måste tillgodoses, säger Johanna Gårdmark.

Katastrofer spär på konflikter

I mer generella termer talar Johanna Gårdmark om att det nu finns områden som måste få mer uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt, när det handlar om framtida säkerhet i ett bredare perspektiv. Två exempel är katastrofriskreducering, inte minst på grund av klimatförändringarna och hur organisationer kommunicerar i en tid då sociala medier tar allt mer plats.

– Jag tror verkligen att konspirationsteorier, filterbubblor och trollfabriker kommer att påverka konflikter än mer i framtiden. Alla globala aktörer som FN och EU måste arbeta med att ge en korrekt bild av händelser, bli bättre på att kontrollera och verifiera information som sprids och direkt bemöta felaktigheter. Det finns så mycket som kan gå snett i akuta skeenden av kriser eller när en konflikt byggs upp om det inte finns information som bygger på fakta, säger hon.

Katastrofriskreducering handlar om att bygga säkra samhällen som kan stå emot katastrofer som kraftigt regn med följande översvämningar, jordbävningar eller skogsbränder. I praktiken kan det innebära att hus eller infrastruktur inte byggs i vissa områden och att dammar och vattenflöden kontrolleras. Johanna Gårdmark nämner som exempel översvämningarna i Tyskland och Belgien sommaren 2021. Enligt SMHI var marken redan vattenmättad och till slut stod den inte emot kraftigt regn med följden att nivån i vattendrag steg snabbt och gav översvämningar som krävde minst 200 liv.

Kopplingen till säkerhetspolitik är inte heller långt bort, enligt Johanna Gårdmark och nämner bland annat det jordbävningsdrabbade Haiti och det ofta översvämningsdrabbade Mocambique.

– I Haiti har man redan en konflikt med våld och fattigdom i landet och på toppen kommer en naturkatastrof. Mocambique har stora problem med översvämningar och problem med islamistisk extremism. Och om man inte har en förmåga att möta naturkatastrofer med räddningstjänst och förebyggande åtgärder så spär katastroferna på konflikterna, säger hon.

Ett bättre sätt är att förbereda sig på risker och katastrofer som definitivt kommer att komma.

– Hur vi bygger samhällen avgör hur vi kan möta katastrofer och minska konsekvenserna av olika katastrofer, säger Johanna Gårdmark.

Fakta: Folke Bernadotteakademin, FBA

FBA är en myndighet för fred, säkerhet och utveckling och har som uppgift att arbeta med internationella fredsinsatser och utvecklingssamarbete i länder drabbade av konflikt. Verksamheten rymmer också arbete med exempelvis forskning och metodutveckling för att stödja statsbyggande i konflikt- och postkonfliktländer.

Källa: Folke Bernadotteakademin, FBA

Företag och ekonomi måltavla i statliga konflikter

Posted on januari 23, 2022januari 23, 2022 by Robert Limmergård

Cyberattacker, krigshot och migrantkris har på senare tid fått uppmärksamhet då främmande makt agerar för att påverka andra staters politik. Men påverkan där näringslivet utnyttjas i kampen har inte fått samma uppmärksamhet, enligt expertis.

Gråzon – eller hybridkrig som det ibland benämns – är ett tillstånd mellan krig och fred. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, handlar det om att en angripare genomför ”antagonistiska aktiviteter” som inte ska uppfattas som krigföring. Det kan vara desinformation, illegal underrättelseinhämtning, hot och påtryckningar mot beslutsfattare samt cyberangrepp och fysiska sabotage. Sommaren 2019 skrev Säkerhetspolisen, Säpo, i ett pressmeddelande att främmande makt – främst Ryssland och Kina – agerar i gråzon och att Sverige ”på daglig basis” utsätts för angrepp.
Och under slutet på 2021 och inledningen på 2022 har händelser som kan betraktas som hybridkrigföring diskuterats på hög nivå inom EU. Exempelvis handlar det om att Belarus har, som utrikesdepartement skriver, ”uppmuntrat till illegal migration till EU via landets EU-gräns och därmed försatt tusentals människor i ett mycket utsatt läge”. Vidare sägs att det har gjorts i syfte ”att påverka EU”.

Både Ryssland och Belarus har visat hur mycket man kan åstadkomma utan att starta krig. Vad Belarus gjorde i och med migrantkrisen var att skapa otroligt stor oro och kaos i Europa och naturligtvis stora utgifter för de länder som drabbades. Men det är jättesvårt för länderna i fråga, EU och Nato att svara på det som inte har med traditionell krigföring att göra, säger Elisabeth Braw, expert på hybrid- och gråzonshot på den amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute, AEI.

”Det är farligt att bara titta på om Ryssland ska gå över gränsen eller inte”

I december 2021 kom sedan Ryssland med en kravlista angående, bland annat, begränsningar i hur landet tycker Nato ska tillåtas arbeta i framtiden. Innan dess hade Ryssland placerat tiotusentals soldater vid gränsen mot Ukraina.

Det är farligt att bara titta på om Ryssland ska gå över gränsen eller inte. Det finns mycket de kan åstadkomma utan att gå över gränsen och det är det Ryssland visar nu. Det skadar Ukrainas ekonomi, som redan är skakig, eftersom investerare och penningmarknaden blir nervös bara av soldaterna är där, säger Braw.

Företag utsatta av hybridhot

Men vid sidan av hur stater agerar för att skada omvärlden och ekonomi tycker Elisabeth Braw att företagens roll och utsatthet inte belysts i samma utsträckning. Exempelvis när företag i väst utsätts för bojkott eller påtryckningar från Kina.

Det är allt större spänningar i världen. Men världen är också baserad, särskilt de senaste 30 åren, på väldigt tät handel mellan länder. Så alla spänningar får mycket stora konsekvenser för näringslivet, säger Braw, som i oktober 2021 utkom med med boken The Defender’s Dilemma som handlar om internationell handel och säkerhetspolitik.

Enligt Braw har vissa stater, exempelvis Kina, som strategi att flytta mellanstatliga konflikter till motståndarlandets näringsliv. Ett exempel gäller svenska H&M.

H&M är väl det minst politiska företag man kan föreställa sig. De tänker ju inte på geopolitik när de gör kläder men ändå straffas de, säger Braw.

Det handlar om frågan som var aktuell under 2021 där flera företag – H&M, Adidas, Nike och Burberry – ställt sig kritiska angående bomull från den kinesiska provinsen Xinjiang efter uppgifter om att leverantörer där använder tvångsarbetare. Kina har förnekat uppgifterna och företagen har på olika sätt straffats med bojkott i landet.
Ett annat exempel är relationen mellan Kina och Australien. Efter att Australien ställt sig bakom en oberoende utredning om coronavirusets (covid-19) ursprung uppmanande Kina till bojkott av flera australiensiska varor.

Också det svenska telekombolaget Ericsson har varit i fokus. Efter det svenska beslutet att kinesiska Huawei inte får vara med i 5g-näten i Sverige bedömer Ericsson att de kommer att få det tuffare att sälja vissa produkter i Kina. Detta enligt bolagets delårsrapport för det andra kvartalet 2021.

Vad vill Kina uppnå?

Västs ekonomi är beroende av att våra företag kan fortsätta exportera och ha verksamhet i hela världen och särskilt i Kina. Det gör oss väldigt sårbara för kinesiska påtryckningar. Så budskapet är: ”gör som vi säger annars kan vi straffa era företag”, säger Braw.

Men är det inte skillnad här – i det första fallet har klädföretagen delvis tagit politisk ställning. Och i de andra exemplen är det statliga beslut som sedan påverkar företagen?

H&M och andra företag som ingår i Better Cotton Initiative har länge försökt förbättra arbetsförhållandena för bomullsarbete, fast de aldrig talat på något aggressivt sätt om problemet med straffarbete för uigurer inom bomullsbranschen i Xinjiang. I mars 2021, efter ytterligare en rapport om problemet, lade H&M ut ytterligare ett ganska vagt uttalande och det användes som förevändning för en bojkott. Den verkliga förklaringen är sannolikt istället att Kina ville hämnas på västländers sanktioner mot Kina till följd av Kinas behandling av uigurerna, säger Braw.

”Nationell säkerhetsfråga för regeringen”

Vid sidan av Kina nämner Braw Ryssland och Iran som aktörer inom gråzonen. Dock säger Braw att Rysslands svagare ställning inom internationell handel gör att landet inte har samma makt att påverka genom bojkott. Istället tror Braw att Ryssland, och i viss mån Iran, fokuserar på metoder där de traditionellt är starkare – inom desinformation och cyberangrepp.
Förutom ovan nämnda metoder säger Braw att näringslivsinriktad påverkan och gråzonsproblematik kan ske genom att före detta politiker i väst rekryteras till företag som är närstående ryska eller kinesiska staten. En annan metod där näringslivet används för att påverka en befolkning är sponsring. (Se faktaruta).

När det gäller gråzonsproblematik inom handel och säkerhetspolitik – vad måste Sverige hålla ögonen på?

Vi som västländer är öppna samhällen och därför är det lätt för andra att komma åt oss genom medel som inte är krig. Kina vill dominera men vi som demokratier kan inte lägga oss ned när det gäller vad vi står för, så därför tror jag att situationen kommer att förvärras. Jag ser ingen lösning den närmaste framtiden, säger Braw.
Det svenska näringslivet är internationellt inriktat i en utsträckning som få. Många företag har lyckats utomlands och det är fantastiskt bra för Sverige men det är också ett orosmoment, säger Braw.
Regeringen måste inse att de här företagen är i en jättesvår situation. Om de inte får uppbackning från regeringen, hur ska de klara sig när ett annat land ger sig på dem? Regeringen måste inse att det är en nationell säkerhetsfråga, säger Elisabeth Braw.

Fakta: Gråzonsproblem och hybridkrigföring – exempel på metoder

När Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, kortfattat beskriver vilka metoder som en angripare kan använda i samband med gråzonsaktiviteter eller hybridkrigföring nämns följande exempel:

* politisk påverkan * manipulering av marknader * desinformation * informationspåverkan * stöd till ytterlighetsrörelser * maktdemonstrationer * illegal underrättelseinhämtning * hot och påtryckningar mot beslutsfattare * cyberangrepp och fysiska sabotage.

Elisabeth Braw, expert på hybrid- och gråzonshot på den amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute, AEI, nämner specifikt några metoder.

Påtryckning genom olika delar av befolkningen. Före detta topp-politiker i väst rekryteras till företagsstyrelser eller andra näringslivsuppdrag i exempelvis Kina eller Ryssland.

Om ett land har som strategi att försöka försvaga våra länder är det ett jättesmart sätt – betala en bra ersättning till före detta politiker för att de ska sitta i styrelsen, eller ha ett annat uppdrag, så ser man plötsligt respektabel ut. Det är så ett antal ryska och kinesiska företag fungerar och det är inte olagligt, säger Braw.

* Sponsring av kändisar.

Det är också lagligt. Exempelvis Huawei sponsrar artister och idrottsutövare. Men vilken inverkan har det på vårt samhälle? Jag tycker man måste ställa sig frågan vilket ansvar artister och kändisar inom sport har. För om de blir ett företags ansikte utåt så kan de hjälpa till att försvaga våra samhällen, säger Braw.

* Små förändringar av omtvistade gränser.

Till exempel Kina har långsamt byggt nya öar i Sydkinesiska havet. Kina har gjort samma sak vid gränsen mot Bhutan. Ryssland har gjort det vid gränsen mot Georgien, säger Elisabeth Braw.

Källa: FOI och Braw.

Teknik och nya samarbeten styr framtidens säkerhetspolitik

Posted on januari 21, 2022januari 23, 2022 by Robert Limmergård

Ny teknik och relationen mellan stora stater som USA, Kina och Ryssland. Det kommer att prägla internationell säkerhetspolitik framöver, enligt expertis. Samtidigt nämns en ännu starkare trend: länder i snabbt sammansatta allianser samarbetar militärt och civilt utanför EU och Nato.

Kanske är det Nato, North Atlantic Treaty Organization, som dyker upp som första tanke när försvarsallianser diskuteras. Organisationen, som först kallades Atlantpakten, bildades efter andra världskriget för att länder på båda sidor om Atlanten – USA och Kanada samt tio länder i Västeuropa – skulle motverka hotet från dåvarande Sovjetunionen och senare Warszawapakten. Även om Nato förändrats och nu även sysslar med krishantering och har 30 medlemmar finns grundstenen kvar: Artikel 5 – ett angrepp på en medlemsstat räknas som ett angrepp på alla medlemmar.

Och frågan om Nato är i början på 2022 mer än aktuell. I december 2021 kom Ryssland med en kravlista angående, bland annat, begränsningar i Natos utveckling.

Ryssland har framställt krav på att Nato inte ska få utvidgas något ytterligare och det skulle vara en ruptur för den europeiska säkerhetsordningen där stater har rätt till att fatta sina egna säkerhetspolitiska vägval, säger Zebulon Carlander, säkerhetspolitiskt programansvarig på Folk och Försvar.

Boken: Vägval – Framtiden för svensk säkerhet

Samtidigt bedömer Carlander att det nu utvecklas en ny typ av internationella samarbeten.

En trendspaning är att vi kommer att se mer och mer av så kallade ”koalitioner av villiga”, det är lösare och mer nischade samarbeten där ett fåtal stater går samman för att lösa ett problem eller hantera en fråga säger Carlander.

Carlander kom under hösten 2021, tillsammans med generallöjtnant Michael Claesson, insatschef vid Försvarsmakten, ut med boken ”Vägval”. Där beskriver Claesson och Carlander, själv deltidsanställd skyttegruppchef i armén, olika strategiska vägval som Sverige behöver göra relaterat till ny teknik och samarbeten inom försvars- och säkerhetspolitik.

Vi ser ett växande intresse för internationella samarbeten generellt. Framförallt i vårt närområde ser vi ett växande kluster av olika initiativ och nischade samarbeten, säger Carlander.

Agerar snabbare

Några exempel på europeiska samarbeten som nu växer fram utanför Nato och EU är det franska European Intervention Initiative (EI2) som handlar om att skapa en gemensam strategisk kultur runt säkerhetsfrågor mellan europeiska stater. Ett annat exempel är den brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF).

Länder övar tillsammans och med de rätta politiska besluten kan de agera tillsammans. Sverige deltar i båda de här samarbetena och de är exempel på den här typen av ad hoc-lösningar för att lösa ett problem, säger Carlander.
Men samarbetena behöver inte vara militärt betingade och de kan förändras över tid. Ett exempel är The Quad, the Quadrilateral Security Dialogue, som delvis går att spåra tillbaka till räddningsinsatsen efter tsunamin i Indiska oceanen 2004. De ingående länderna – USA, Australien, Indien och Japan – har sedan dess intensifierat samarbetet i takt med att spänningarna med Kina ökat. Våren 2021 genomfördes ett digitalt toppmöte med ledarna för de fyra länderna.

Det var en markering för att samarbetet har blivit mycket viktigare, säger Carlander.

Enligt Carlander ger de här samarbetena en ökad flexibilitet för ingående länder jämfört med de administrationstunga Nato och EU.

De tillfälliga koalitionerna är användbara för de kan agera rätt fort och komma på plats utan att hantera stora kollektiva beslut. Men jag tror inte att de kommer att ersätta de etablerade strukturerna utan de kommer snarare att komplettera. De mer etablerade strukturerna har en organisatorisk tyngd och storlek som ingen annan kan matcha, säger Carlander.

I sammanhanget nämns att EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik också har utvecklats de senaste åren. Ett aktuellt exempel är den europeiska försvarsfonden EDF som EU-kommissionen föreslagit för åren 2021 till 2027. Syftet är bland annat att effektivisera EU:s försvarsteknologiska och industriella bas för att ge EU strategisk självständighet och handlingsfrihet.

Andra viktiga samarbeten för Sverige är exempelvis det med Finland och de med EU och Nato. (Se faktaruta.)

Enligt Zebulon Carlander möjliggör de svenska samarbetena, bland annat, deltagande i avancerade Nato-övningar som kan pågå i större skala än vad som är fallet med enbart nationella övningar.

Det kan också handla om att vi vill ha access till teknologi eller underrättelser som kan vara till gagn för vår försvars- och säkerhetspolitik. Sedan kan de här etablerade strukturerna och relationerna vara viktiga i händelse av en kris- eller konfliktsituation för att hantera en plötsligt uppkommen situation, säger Carlander.

På minussidan då, vad finns där?

I debatten resoneras om hur samarbeten skapar nya beroenden, om vi åtar oss något som begränsar vår politiska handlingsfrihet i utrikespolitiken och huruvida det påverkar det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Man behöver göra en helhetsbedömning, men tittar man tillbaka för svensk del till kalla kriget, så var det mycket mer känsligt med internationella militära samarbeten då, säger Carlander.

Men det finns en viktig gränsdragning så här långt för Sverige, enligt Carlander. Det är att Sverige inte är med i Nato till följd av organisationens artikel 5 – den ovan nämnda ömsesidiga försvarsförpliktelsen.

Så även om vi är en väldigt nära partner till Nato så finns alltid den barriären där för båda parter, säger Carlander.

Vi sidan om nya säkerhetspolitiska samarbeten bedömer Carlander att den snabba tekniska utvecklingen kommer att prägla internationell säkerhet framöver.

Jag tycker inte riktigt vi har greppat hur stor den här frågan har blivit i internationell säkerhetspolitik. Stormakterna konkurrerar med varandra om att ligga i framkant när det kommer till utveckling av teknik, exempelvis artificiell intelligens, autonoma system, kvantteknik och 5g-nät, säger Carlander.

Vad kan det här innebära?

Det kan innebära att vi får en uppdelad värld mellan olika teknikzoner där en del använder Apple och Ericsson och en annan del Huawei. Det skulle segmentera världen med olika teknikstandarder, säger Carlander.

Bakgrunden här är exempelvis den hårda tonen mellan olika länder när det gäller handel. Sommaren 2021 skrev det svenska telekombolaget Ericsson i delårsrapporten för det andra kvartalet ”Det är dock klokt att räkna med en betydligt lägre marknadsandel i Kina för Networks och Digital Services, eftersom det tidigare beslutet att utesluta kinesiska leverantörer från de svenska 5G-näten kan påverka tilldelningen av marknadsandelar”.

Och mellan USA och Kina råder fortsatta motsättningar sedan 2018 då länderna införde strafftullar på varandras varor. Och enligt Zebulon Carlander flyter försvars-, handels- och diplomatiska frågeställningar generellt allt mer in i varandra.

”Det är olika verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådann”

Det är olika verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådan. Och när det kommer till ”hårda” säkerhetspolitiska frågor brukar försvarets kapacitet och förmåga anses vara något som ger trovärdighet till diplomatin, säger Carlander.

Och på längre sikt kommer det att påverka.

Jag tror att den största frågan för internationell säkerhetspolitik är relationen mellan USA och Kina. Exempelvis har USA:s försvarsminister Lloyd Austin sagt att Kina är det dimensionerande hotet för den amerikanska försvarsmakten, säger Carlander.

I mitten på september 2021 dök också det säkerhetspolitiska försvarssamarbetet AUKUS upp. I fokus står en uppgörelse mellan Australien, Storbritannien och USA som gör att Australien får möjlighet att köpa kärnenergidrivna ubåtar av USA. Dessutom innebär den nya säkerhetspakten att de tre länderna ska samarbeta när det gäller ny teknik och cyberfrågor, exempelvis inom kvantteknik och artificiell intelligens.

Och enligt Carlander finns det i den Indopacifiska regionen, alltså området som förenar Indiska oceanen och Stilla havet, ett växande kluster av den här typen av initiativ där den gemensamma nämnaren är att balansera Kina. Dels tidigare nämnda Quad och AUKUS.

Det finns också ett par andra liknande konstellationer på gång. Det är en markör för att Indo-Stillahavsregionen är det prioriterade strategiska området för USA. Och det har lett till de här förnyade diskussionerna i Europa om relationen med USA, säger Carlander.

Frågan är då om traditionella samarbeten som exempelvis Nato, och i viss mån EU, trots allt kan komma att påverkas om fler säkerhetsallianser bildas?

Ja, på sikt kan den risken absolut finnas. Men jag tror att ledande aktörer som USA är måna
om att inte underminera etablerade organisationer som Nato. Men för svensk del är utvecklingen
av de minilaterala samarbetena likväl betydelsefullt och inte helt okomplicerat. Deltagande där kan ge oss större inflytande samtidigt som vi som en liten stat har ett intresse i att dialog och beslut sker inom ramen för större multilaterala strukturer, säger Zebulon Carlander.

Fakta: Sveriges internationella försvarssamarbeten

Den svenska regeringen delar upp de internationella samarbetena i bilaterala, det vill säga samarbeten som sker mellan två parter, och multilaterala samarbeten, vilka sker mellan flera aktörer.

Enligt regeringen är samarbetet med Finland det ”mest långtgående” när det gäller de bilaterala. Övriga samarbeten som nämns i det sammanhanget är de med ”grannländerna i Norden och Östersjöregionen”. Också samarbetena med Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA ses som viktiga.

Bland de multilaterala försvarssamarbetena räknar regeringen upp det med EU som viktigt. Även European Intervention Initiative (EI2), Joint Expeditionary Force (JEF) samt Nato betraktas som viktiga.

Dessutom nämns Framework Nations Concept (FNC) som leds av Tyskland och rymmer projekt relaterade till kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Även Nordefco, det nordiska försvarssamarbetet där det sedan 2018 finns en vision om att samarbetet ska stärkas, tas upp. Vidare listas Norra gruppen som startades av Storbritannien 2010 och där de nordiska och baltiska länderna tillsammans med Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland diskuterar gemensamma frågor.

Även Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), ett samarbetsorgan med 57 länder, nämns. I OSSE medverkar samtliga europeiska stater, USA, Kanada och länder i Centralasien. Verksamheten handlar om säkerhet i brett perspektiv: militär rustningskontroll, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati.

Källa: Regeringen.se.

Läs gärna mer om skillnaden mellan försvarssamarbeten och materielsamarbeten.

Sverige och Frankrike i maktkamp om EU:s framtid

Posted on januari 19, 2022januari 23, 2022 by Robert Limmergård

Nu pågår ett globalt skifte där säkerhets-, industri- och handelspolitik flyter in i varandra. Och den kanske hårdaste striden finns inom EU, enligt företrädare för internationell handel.

Ibland tar vi kanske organisationen för given. Men EU, med 27 medlemsländer och en gemensam marknad för varor och tjänster, startades ursprungligen för att säkra freden i Europa. Sedan dess har internationell handel gått mot ökad öppenhet. Men på senare tid har något hänt.

Det vi nu ser är en integration av olika politikområden och att säkerhets-, handels- och industripolitik blir alltmer sammankopplade. Vi har på senare tid sett en tilltagande global konkurrenssituation med mindre tillit och en upplevd sårbarhet i världshandeln, säger Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen, en branschorganisation med 4 200 företag inom svensk industri som står för en tredjedel av Sveriges export.

Men det är inte bara för de företagen som export är viktigt. För Sverige stod exporten för 2 203 miljarder kronor, motsvarande ungefär 45 procent av Sveriges BNP, bruttonationalprodukt, (storleken på Sveriges ekonomi mätt i värdet av varor och tjänster), år 2020. Detta enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.
Större delen, 72 procent, av exporten går till europeiska länder och därför är ekonomin där viktig. SCB poängterar att under 2008 och 2009 sjönk exporten kraftigt till följd av finanskrisen och under 2020 påverkades exporten negativt av coronapandemin. Och just pandemin har bidragit till minskad öppenhet i handeln och gett brutna leverantörskedjor, såväl inom EU som globalt, enligt Jonsson.

Både i EU, USA ock Kina sker satsningar för att bli mer självförsörjande. Det är något vi såg tendenser till även innan pandemin men som nu förstärkts och lett till en alltmer protektionistisk politik, säger Jonsson.

Fler orsaker till spänningar

Vid sidan av pandemin finns andra skeenden som gjort att spänningarna ökat mellan länder när det gäller handel, enligt Jonsson. För det första Storbritanniens utträde ur EU vilket har skapat en ny maktbalans i Europa där stora industrinationer som Tyskland och Frankrike alltmer sätter agendan.- Det gör det svårare för mindre länder som Sverige att påverka EU:s utveckling, säger Jonsson.Det andra som bidragit till en bistrare syn på frihandel är tilltagande global konkurrens. Det handlar då om Kina som inte spelar efter riktigt samma regler som andra – exempelvis har europeiska företag inte alltid samma marknadstillträde i Kina som kinesiska företag i Europa, och dels använder Kina statliga subventioner som snedvrider global konkurrens. Men det handlar också, enligt Jonsson, om att den tidigare amerikanska administrationen med president Trump medförde att det inte gick att se USA som en garant för den regelbaserade världsordningen. Detta eftersom presidenten bland annat utmanade Världshandelsorganisationen (WTO), Världshälsoorganisationen (WHO) och även drog sig ur Parisavtalet.

Fransoserna har varit de främsta förespråkarna av strategisk autonomi och att EU ska bli mer självförsörjande, och när Trump till och med ifrågasatte Nato fick de även med sig tyskarna på det spåret, säger Joel Jonsson.

Hur påverkar osäkerheten Sverige och EU?

Det kom en ny industristrategi från EU-kommissionen i maj ifjol som kompletterar översynen av EU:s handelspolitik. Det handlar i stor utsträckning om att identifiera strategiska beroenden och se hur man kan minska dessa, säger Jonsson. Jonsson påpekar att allt i den nya industristrategin inte är genomfört. Men EU befinner sig nu i ett formativt skede och det finns en avgörande konflikt.

En sammanslutning av medlemsländer, bland annat Sverige, är väldigt måna om att fortsätta trycka på vikten av öppen handel och fri konkurrens. Och så har vi ett annat läger med Frankrike i spetsen som har mycket av de här protektionistiska strömningarna. Dels att man förespråkar ökad grad statlig inblandning i den europeiska ekonomin med riktade statsstöd till utvalda teknologier samtidigt som man vill skydda den inre marknaden från global konkurrens, säger Jonsson.

De områden det handlar om är det som Jonsson beskriver som nyckelteknologier och strategiska insatsvaror – exempelvis halvledare och jordartsmetaller som används inom elektronik, alternativa energikällor och elfordon. Men det gäller inte bara fysiska varor.

Även kunskap om tekniken är viktig, påpekar Jonsson. Vi ser risken att om vi går den här vägen till mötes med mer subventioner så kan det snedvrida konkurrensen på den inre marknaden vilket hämmar teknikutvecklingen på sikt. Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen och vi gynnas av konkurrens på lika villkor. Svenska företag står också för väldigt många miljötekniska lösningar som exporteras världen över och bidrar till klimatomställningen på global nivå, säger Jonsson.

Risker för svensk försvarsföretag

Enligt Jonsson vill EU-kommissionen också stärka de regionala värdekedjorna. Det medför bland annat en risk för att europeiska företag kan få svårare att samverka med länder utanför EU inom strategiska områden som exempelvis rymdteknik och försvar. Här menar Jonsson att det finns betydande risker för svensk försvarsindustri om företag inte kan bedriva forskning och utvecklingsprojekt tillsammans med länder utanför EU som exempelvis Storbritannien, Schweiz eller Israel.- Kina och USA lägger fram liknande strategier för att minska beroendet av omvärlden vilket riskerar att fragmentera världshandeln, säger Jonsson. Men det kan nu möjligen finnas en liten förändring på gång mot en ny öppenhet, enligt Jonsson.

Vi ser tendenser till att EU och USA under den nya presidentadministrationen börjar återuppbygga den transatlantiska relationen. Jag tror det blir jätteviktigt framöver. Förhoppningsvis kan vi även göra detsamma med Storbritannien efter slitningarna från brexitförhandlingarna, säger Joel Jonsson.

Fakta: WTO, Gatt, EU och handel
Världshandelsorganisationen, WTO (World Trade Organization), har 164 medlemsländer och är ett förhandlingsforum som reglerar internationell handel. Organisationen grundades 1995. Bakgrunden är Gatt (General Agreement on Tariffs and Trade) som är ett allmänt tull- och handelsavtal som gäller sedan år 1948.

När det gäller EU så är frihandel mellan medlemsländerna en av EU:s grundprinciper. År 2019 hade Sverige, via EU, även tillgång till 44 handelsavtal med 76 partners, enligt Joel Jonsson på Teknikföretagen. Sveriges totala export år 2020 var 2 203 miljarder kronor, enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Enligt SCB består den svenska exporten till 70 procent av varor, och resterande del är tjänster. Varuexporten handlar huvudsakligen om fordon, medicinska och farmaceutiska produkter samt maskiner. Dessutom räknas exempelvis papper, järn och stål som viktiga exportvaror för Sverige. När det gäller tjänster uppgick den svenska exporten år 2020 till 632 miljarder kronor. Här handlar det huvudsakligen om affärstjänster inom forskning och utveckling, marknadsföring och teknik som tele- och datatjänster samt transporter och resor.

Källa: Kommerskollegium, EU:s officiella webbplats (europa.eu), SCB.